Marknadskommunikation är en bransch i ständig utveckling. Företag söker nya, smarta sätt att nå ut till sina konsumenter som ställer högre krav på att varumärken engagerar och aktiverar dem. Företag är i behov av att ligga i täten inom utvecklingen av marknadskommunikation för att således stärka differentieringen av företagets utbud av produkter och tjänster. Denna studie syftar till att bidra med förståelse för vad upplevelsebaserad kommunikation är och om den har någon betydelse för marknadskommunikation i framkant och i så fall, vilken? Vi har genom ett hermeneutiskt förhållningsätt och en induktiv ansats analyserat empiri som genererats under våra intervjuer med noga utvalda informanter.Studien visar att marknadskommunikation i framkant är insiktsfull och att den skapar engagemang där det finns en ständig växelverkan mellan företaget och konsumenterna.

Marknadskommunikation är en bransch i ständig utveckling. Företag söker nya, smarta sätt att nå ut till sina konsumenter som ställer högre krav på att varumärken engagerar och aktiverar dem. Företag är i behov av att ligga i täten inom utvecklingen av marknadskommunikation för att således stärka differentieringen av företagets utbud av produkter och tjänster. Denna studie syftar till att bidra med förståelse för vad upplevelsebaserad kommunikation är och om den har någon betydelse för marknadskommunikation i framkant och i så fall, vilken? Vi har genom ett hermeneutiskt förhållningsätt och en induktiv ansats analyserat empiri som genererats under våra intervjuer med noga utvalda informanter.Studien visar att marknadskommunikation i framkant är insiktsfull och att den skapar engagemang där det finns en ständig växelverkan mellan företaget och konsumenterna.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om upplevelsebaserad undervisning inom friluftsliv leder till ökad motivation för att vistas i naturen. Undersökningens teoretiska utgångspunkt var David Kolb´s teori om upplevelsebaserat lärande. Teorin baseras på att tidigare kunskap kompletteras eller byts ut mot ny kunskap i fyra steg. Som undersökningsmetoder användes enkäter och observationer. Enkäterna bestod av attityd- och kunskapsrelaterade frågor och genomfördes i början och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida den praktiska examinationen inom ämnet vapen och taktik på Polisutbildningen vid Umeå Universitet skulle kunna kompletteras med en mer tillämpad examination i form av en upplevelsebaserad övning. Eftersom författarna genomgått större delen av den vapenutbildning som bedrivs vid skolan har det uppstått frågetecken över vad den nuvarande examinationen egentligen visar. Problemet har även påvisats ur vapenlärarnas perspektiv och det blev upptakten till denna rapport. Dagens examination bygger mycket på den motoriska inlärningen och att skytten rent precisionsmässigt skall kunna verka med tjänstevapnet, som i och för sig är viktig för ett säkert och bra agerande. Däremot tar den inte sikte på den identifiering och definiering samt det stresspåslag som alla är ingredienser i en verklighetsnära situation.

BakgrundFöretags varumärkeskommunikation står idag inför stora förändringar. Det finns allt fler varumärkesinnehavare som vill kommunicera sina varumärken till konsumenter, vilka i sin tur lever i ett överkommunicerat samhälle. Detta har gjort att de inte tar till sig budskapen i samma utsträckning längre. Samtidigt har konsumenterna även flyttat en stor del av sin uppmärksamhet och tid från traditionella medier till bland annat interaktiva spel. Varumärkesinnehavarnas jakt efter nya kommunikationsvägar och konsumenternas intresse för interaktiva spel har därför legat till grund för uppsatsens syfte.SyfteStudiens syfte är att utreda interaktiva spels potential till att vara kommunikationskanal för varumärken samt undersöka vilken syn varumärkesinnehavarna bör ha på varumärket vid upplevelsebaserad kommunikation i interaktiva spel.GenomförandeUppsatsen är genomförd som en kvalitativ studie med en induktiv ansats.

Förslag till ombyggnad av Hushållsporslinsfabriken i Gustavsberg till ett kulturhus. I arbetet ligger tonvikten på ett "Allt-är-möjligt-hus", en upplevelsebaserad och pedagogisk verksamhet som bygger på Cirkus Cirkörs koncept..

Inslag av upplevelsebaserade utställningar, såsom museum och science centers, i skolans verksamhet är ofta uppskattade av både lärare och elever. Utbudet av utställningar har ökat de senaste 15 åren och forskning som gjorts inom området visar att det finns brister i hur lärare använder den externa resursen som dessa utställningar utgör. Resultaten pekar på att klasserna ofta är oförberedda och att utställningsbesöket sker som en isolerad händelse som inte införlivas i det arbete som äger rum i skolan. Kunskap om hur den informella lärandemiljön i utställningen länkas samman med den formella lärandemiljön i skolan är önskvärd och detta arbete syftade till att bidra till sådan kunskap. I studien har elva lärares erfarenheter av att använda en upplevelsebaserad utställning i undervisningen undersökts genom en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Sammanfattning/abstrakt Gunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). Språkstörning och lärande ? praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlärning. Language impairment and learning ? practical-aestethic activities in an informal setting.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser på lärande samt vilka lärandemiljöer de använder sig av. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vår studie deltog två I Ur och Skur förskolor och två I Ur och Skur skolor och vårt resultat visade att alla verksamheter använder sig av både inomhusmiljön och utomhusmiljön som lärandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrån barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlärning där alla sinnena aktiveras.

I arbetet görs ett försök att genom litteratur och elevintervjuer närma sig frågan om vilka förutsättningar för lärande som simuleringar i geografi erbjuder och vilka lärandeteorier som då blir relevanta. Intervjuer har därför gjorts med elever efter att de genomfört ett för undersökningen utvalt simuleringsspel. I arbetet ställs också frågan om hur elever uppfattar simuleringen som didaktiskt verktyg och ett antal svarskategorier struktureras. Slutsatserna är att lärandet i simuleringar i första hand tycks vara beroende av den egna praktiska erfarenheten, den sociala interaktionen mellan deltagarna och den emotionella laddningen. Elevernas uppfattningar av lärandeformen stödjer dessa kvalitéer, men tillfogade också betydelsen av variation i undervisningen och det inneboende spelrummets betydelse för kreativiteten..

Detta arbete handlar om läxor, deras syfte och deras effekter, men även om hur inlärning kan ske på andra sätt i dagens skola. Meningen var att försöka få en uppfattning om läxor är nödvändiga eller om det bara är ett koncept som förväntas av skolan och läraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge läxor och därför är det intressant att få en uppfattning om varför de finns och används. Forskning visar att läxor för yngre barn inte har någon effekt på inlärningen och att undervisning som är lärarledd ger bättre resultat. Lärarna som jag intervjuat menar att det är omöjligt att nå kunskapsmålen utan läxa och menar att läxor förbereder eleverna för framtiden.

Studiens syfte var att undersöka några elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till skolarbete. För att få svar på dessa frågor gjordes en studie där vi genom kvalitativa intervjuer låtit nio elever och fyra pedagoger från två skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehåller informanternas berättelser om vilka faktorer som inverkar på motivationen, resultatet diskuterades utifrån Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. När vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utläsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudområden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlärning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lärare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

En innovation handlar i grund och botten om en förståelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kärnvärden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tio respondenter. Utifrån en fenomenologisk ansats har dessa kärnvärden utvecklats från begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förändra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett projekt startas upp, leds och drivs då det är kopplat till socialt arbete och efterbehandling för hemlösa kvinnor med missbruksproblematik. Bakgrunden är en tidigare b-uppsats som visade på brister i eftervården för dessa kvinnor. Examensarbetet har gjorts genom en litteraturstudie där vi undersökt projekt och projektledning, samt en halvstrukturerad personlig intervju och en telefonintervju med en nyckelperson med erfarenhet av projektarbete. Resultatet visade på att det är viktigt med samarbete och nätverk då det oftast finns många aktörer som kan hjälpa målgruppen, så som socialtjänsten, beroendecenter samt Röda Korset. Genom ett lösningsfokuserat arbete och en upplevelsebaserad metod kan målgruppen få hjälp att komma tillbaka in i samhället och få ett självständigt och värdigare liv.

Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt? Centrala begrepp i studien är: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse.